Upprivet var det här

En sån dag! Dottern vaknade 1,5t för sent på morgonen varvid jag fick stiga upp och raskt mumma och SB12:a mig för att köra henne till Göteborg - hon hade viktiga utvecklingssamtal på morgonen och hade inte hunnit med tåget. Väl på jobbet upptäckte jag att telefonen var död och likaså nätet - kalabalik! Ringde till Telia och genom en miljon knapptryckningsval hade jag knappat in att jag behövde hjälp. En sekund efter att jag lagt på luren kom det ett sms som bekräftade att jag just knappat in att jag behövde hjälp - tror dom att man är helt väck eller? Försökte jobba så gott det nu gick och strunta i den där hemska känslan av att mitt livs viktigaste mail låg säkert i mailkorgen just idag när jag inte kan titta. Det är faktiskt inte klokt vad sårbar man känner sig utan mail...

Stod ut till klockan 3, då stängde jag butiken och åkte hem för att kolla mail.

Hemma såg det ut som om...finns inga ord. Snickaren hade varit där på förmiddagen och tagit upp parketten i hallen - HELA! - inte bara där jag trodde strax utanför badrummet. De måste tydligen byta hela då det är limmat...hursomhelst så har jag världens tyngsta antika skänk i hallen full med allt mitt finporslin, alla vin m m glas och all vår sprit (å det är inte lite det, vi har konkat hem från alla taxfreeresor men dricker inget så det har liksom samlats på). För att kunna rucka på skänken och flytta det till storarummet var snickaren tvungen att tömma det och allt porslin och glas lastades på köksbordet.

Som om det inte var nog så kantades hela köksgolvet av diverse sprit- och vinflaskor, hur kul som helst (lättillgängligt i a f). De hade också ställt hit avfuktare som surrar och går, som tur är behöver de inte vara igång på natten.

Så till mailen - vilken lycka! Visst var där några viktiga mail: en väninna hade till exempel mailat en liten frågelek där man kunde ta reda på hur mycket boknörd man är. Kastade mig över den med resultatet att jag är 53% boknörd, vilket motsvarar genomsnittet av dem som gjort testet. Så nu vet jag det.